Resa till Peru 2006

Två veckor i månadskiftet april-maj åkte jag och Lennart på en två veckors resa till Peru. Våra två huvudmål var regnskogen i Amazonas och inkarikets heliga stad Machu Picchu. Förutom detta hann vi också med att se Cusco med omgivingar och lite grand av huvudstaden Lima. Resebyrån som hjälpte oss att arrangera resan var Peru For Less. Arrangemanget fungerade i stort sett perfekt. Ett par mindre missöden råkade vi förstås ut för, men allt kunde lösas med ett par telefonsamtal. Det handlade om ett par försvunna tågbiljetter och lite besvär med att få en bokad och bekräftad flygbiljett att fungera (vi var först i incheckningskön och sist ombord).

Perus historia kan delas upp i tre viktiga delar, historisk tid (som avslutas med inkatiden), den koloniala tiden och den republikanska tiden (modern tid). Det som intresserade oss mest var förstås inkatiden, men den koloniala tiden kanske är den tid som har satt mest prägel på Peru. Både byggnadsstil i städerna, språket och den nuvarande huvudreligionen kommer ju från den spanska kolonialtiden.
Språk förresten, förutom spanska så talar även 30 procent av befolkningen quechua som är språket från inkatiden. I Lima var inte quechua så populärt, det var kanske lite för lantligt, åtminstone för för ungdomar som ville platsa i den moderna stadsmiljön. I Cusco var det däremot många som talade quechua.

Nedan är en interaktiv karta med vår resväg och ett iurval bilder och händelser från Amazonas, Inkalenden och andra delar av vår resa. Längre ner på sidan finns lite blandade tips och erfarenheter samt några länkar

Vi valde att resa i slutet av april eftersom regnperioden då ska vara slut. Egentligen kanske det är en balansgång att åka tillräckligt sent så att regnperioden har tagit slut utan att för den skull åka så sent så att det blir för kallt på kvällarna.

Regnkläder är ett måste, både i Amazonas och på inkaleden. Men det verkar som man kan klara sig ganska bra med en enkel regnjacka eller poncho. Ponchon har den fördelen att den även kan täcka ryggsäcken under vandringen. I Amazonas regnade det en halv dag och det visade sig ganska lyckat med ett paraply så att man kunde förflytta sig mellan byggnaderna i anläggningen där vi bodde. Ficklampa och kikare hade vi glömt. Ficklampa är helt nödvändigt både i regnskogen och när man campar på inkaleden. Ficklampa gick naturligtvis att köpa, men kikare fick vi klara oss utan. Pannlampa är bra så att man kan ha händerna fria. Försök att uträtta vissa behov på en inte helt fräsch och kolmörk inrättning med ena handen upptagen av att hålla en ficklampa ;-)
För inkaleden fick vi en lista med saker som man bör ha med sig, jag drar inte hela listan här utan nöjer mig med att nämna det som inte fanns på listan och det som inte kändes helt rätt. Vatten, för min del så gick det åt ungefär en liter var fjärde timme. Om det är väldigt varmt behövs naturligtvis mera. Kanske jag ändå drack för lite vatten, man förlorar ganska mycket vätska genom att man andas minst 50% mer än normalt, enbart beroende på höjden. Till detta kommer ansträngningen. Det finns vatten att köpa på många ställen så det är inte värt att släpa på mer än högst någon liter i ryggsäcken. Jag lovar att varje gram man kan minska vikten är värt sin vikt i guld. Man kan också få kokt vatten av kocken, inte gott men drickbart. Om man köper brustabletter med c-vitamin eller liknande så kan man bättra på smaken av det kokta vattnet. Vattenreningstabletter som stod på "listan" var bortkastade pengar, enda trösten var att de inte vägde så mycket. Skor kanske kan vara värt att tänka på. Bra joggingskor funkade ok. Möjligen kanske de inte var helt perfekta i nedförsbackarna, då behöver man nåt som sitter rejält på foten så att man inte förkortar tårna alltför mycket. Plåster för blåsor är nödvändigt, det är svårt att undvika denna åkomma och vandringen blir betydligt behagligare om man kan stämma i bäcken.

Myggmedel är förstås självklart i regnskogen, men även på vissa ställen på Inkaleden så fanns det mygg.
Om det går så missa inte att ställa in högre känslighet på digitalkameran i regnskogen, det är mörkt under träden och det är tråkigt med skakningsoskärpa när blixten inte räcker till.

De flesta drabbas mer eller mindra av höjdsjuka, oftast med små eller lindriga symptom. Det viktigaste för att klara den pärsen är antagligen att ta det lungt några dagar på lämplig höjd, t.ex i Cusco. Vi blev rekommenderade coca-te (mate de coca), vet dock inte om det fungerade, men som te så var det i alla fall gott. Andra köpte "sorochi pills" och kände att det gjorde viss nytta. Jag är dock tveksam till båda dessa preparat även om de antagligen har en viss placeboeffekt. Lindriga symptom på höjdsjuka är bl.a huvudvärk, illamående, oregelbunden andning (när man sover) mm. Att man behöver andas mera är kanske inget symptom på sjukdom men väldigt påtagligt på inkaledens branta stigningar och höga pass. Vad gäller snacks och extra energi så åt vi inte så mycket sådant, men eftersom den höga höjden ofta gör att man får dålig aptit så bör man absolut ha med sig lite extra energitillskott. Mörk choklad (>70%) fungerar bra eftersom den inte smälter så lätt. Salta jordnötter är också bra och återställer kanske lite av saltet som man förlorar genom svettning.